Trafikkontoret i Göteborg är med och genomför ett pilotprojekt med 16 elcyklar i drift. Den som vill prova erbjuds att via en pool få tillgång till en av 16 solenergiladdade elcyklar.

De 16 nya elcyklarna, laddas med solenergi via solpaneler vid de båda elcykelstationerna på Lindholmens Science Park och vid Centralstationen.

OffCourse and Move About ombesörjer bland annat uppställningen av cyklarna.

En nyladdad elcykel har batterikraft för fem-sex mil. Skulle batterikraften ta slut kan man förstås alltid trampa som vanligt.

Elcyklarna blir tillgängliga i april och kommer att vara i trafik till oktober.

Källa: vartgoteborg.se, forlivochrorelse.se

Tyska Urban-egrundades 2008 och utvecklade sedan iBullitt.

iBullitt är en uppgraderad lastcykel av märket Bullitt med elmotor i framhjulet och en ny lastbox. Man kan även köpa iBullit med solpanel.

Framhjulet får en elektrisk nav motor med 250W, som drivs av en 42 Ah Li-ion batteri. Man kan cykla med en laddning över 200 km, och detta intervall kan förlängas med över 80 km ifall man använder solpanel.

Lastcykeln har en lastkapacitet på mer än 100 kg. Bromsarna är hydrauliska skivbromsar. Du kan hitta användbara tillbehör i alternativlistan.

ich ersetze ein auto - iBullitt mit Solarpanel

iBullitt med solpanel är enastående för direkt användning av förnybar energi. Det ökar möjlig transportsträcka och batteriets livslängd.

iBullitts kan ha solpaneler från så kallade tunnfilmsmoduler med en effekt på 3 moduler 4 Wp på Standardbox och 6 moduler på 4,5 Wp på Maxibox.

e.on - Mobile Werbung mit dem iBullitt

Med iBullitt så har man  en möjlighet att profilera lastcykeln och därmed uppnå reklam och bildeffekt.

Lastcyklar är vad varje stad borde satsa på. På detta sätt, skulle de bekämpa onödig trafikstockningar och naturligtvis föroreningar. För att inte nämna att den hjälp till att hålla människor aktiva.

Cargo Bikes - Delivery Vehicle of the Future?

Nico explains the Cargo eBike

Källa: urban-e.com

Är du nyfiken på vad som gjorts det senaste året av Trafikkontoret så finns en sammanställning av de mest framträdande åtgärderna under 2014.

1. Östra Hamngatan har på västra sidan byggts om till en cykelfartsgata på samma sätt som gjordes med Västra Hamngatan 2013.
2. En dubbelriktad cykelbana har byggts på Södra Vägensöstra sida mellan Engelbrektsgatan och Korsvägen.
3. En dubbelriktad cykelbana har byggts på Berzeliigatans norra sida mellan Södra Vägen och Sten Sturegatan.
4. En ny gång- och cykelbanan har byggts utmed Marklandsgatansöstra sida på gatans norra del mellan befintliga gång- och cykelbanor på Dag Hammarskjöldsleden och Högsboleden.
5. En gång- och cykelbana har byggts utmed Musikvägens norra sida mellan Mandolingatan och Ruddalens motionsanläggning.
6. Vi har byggt om cykelbanan på sträckan mellan Casinot och Operan, så att gående och cyklister separeras bättre.
7. På Rappedalsvägens norra ända har en saknad dubbelriktad cykelbanelänk byggts.
8. Breddning av cykelbanekorsningar vid Ullevigatan/Parkgatan/Nya Allén.
9. Cyklisterna har fått 50 procent kortare väntetid i ljussignaler på Redbergsvägen–Kobbarnas väg.
10. Ny beläggning och förbättrad belysning på cykelbanan på Vasagatan.
11. I samband med Marieholmstunnelsprojektet har nya gång- och cykelbanor byggts på Partihandelsgatan, Falutorget, Gullbergsvassgatan för att öka bland annat framkomligheten.

Ny cykelbelysning:

• befintlig belysning på Dag Hammarsköldsledens västra sida har kompletterats med flera armaturer.
• på Säröbanan i höjd med Järkholmen.
• på Säröbanan vid slutet av Matildehemsvägen.
• på cykelbanan från Lilla Bulyckevägen mot Nya Älvegårdsvägen.
• på cykelbanan från Orrekulla Industrigatan till Kärravägen.
• vid Bräckemotets sydvästra sida (samarbete med Trafikverket).
• på obelyst sträcka från tunnel vid motorvägen till Rödbo Idrottsgata.
• där cykelbanan korsar Minelundsvägen.

Utökat antalet sträckor där cyklister får cykla i dubbel färdriktning:

• Fjärde Långgatan delen Linnégatan – Värmlandsgatan.
• Frigångsgatan delen Landsvägsgatan – Linnégatan.
• Lyckans Väg delen Viktor Rydbergsgatan – Olof Wijksgatan.

Under 2014 har cirka 62 200 kvadratmeter cykelbana fått ny beläggning vilket är 27 200 kvadratmeter mer än 2013.

Under 2014 uppskattas den totala drift- och underhållskostnaden för cykelbanor till 32,6 mkr. Av det totala beloppet uppgick planerade underhållsbeläggningar till cirka 4,7 mkr. Cykelinvesteringar under året har varit 47 mkr.

Besiktning och tillsyn

Stadens cykelbanor får kontinuerlig tillsyn och besiktning under året, i allmänhet var eller varannan månad beroende på område.

Skador på cykelbanan som till exempel hål, sättningar, sprickor och uppstickande kanter åtgärdas efter anmälan inom ett dygn vid trafiksäkerhetsrisk, annars inom 1–3 veckor eller vid fasta avstämningstider under året beroende på skada.

Tillsynen med bil kompletteras också med cykel för att ge en uppfattning om kvaliteten utifrån cyklisternas behov.

Cykel är på stark frammarsch över 100 000 cykelresor görs i Göteborg – varje dag!

Resandeutveckling för cykeltrafiken

I diagrammet nedan visas hur cykeltrafiken varierar över året på vardagar för fyra mätstationer under 2014. Det är tydligt att variationerna är likvärdiga för samtliga stationer, vilket till vis del förklaras av vädret.

Källa: forlivochrorelse.se, goteborg.se, goteborg.se

För dig som gillar att visa att du är cyklist även till vardags, kanske de här halsbanden och armbanden kan vara något.

Tatjana Zeidler gör smycken av återvunna cykeldelar.
Hon använder KMC länkar då de inte använder sig av nickelplätering. Länkarna är gjorda av rostfritt stål.

Armband av cykelkedja - 199 kr
Halsband med berlock av cykelslang - 129 kr
Flätat halsband med berlock av cykellänkar - 249 kr
Örhängen av cykelslang - 99 kr

Ni kan även titta på Facebook: Recycling

Är du intresserad att köpa något smycke gjort av cykeldelar så maila tatiana.zeidler@gmail.com

Ni kan även ringa, 0708310710

INTRODUKTIONS ERBJUDANDE
Den 17 feb t.o.m den 22 feb 2015 är det 50% rabatt på alla armband.

Armband av silverfärgade KMC länkar. Armbanden anpassas till handledsmåttet.

Örhängen och halsband med hjälp av cykelslang

Flätat halsband med länkar och löv i glas.

Källa: Recycling

Svensk Cykling delar varje år ut ett pris till den eller de politiker som under det senaste året verkat för att lyfta fram cyklingens positiva effekter.

Årets upplaga av Svensk Cyklings politikerpris går till två riksdagspolitiker Lotta Finstorp (M) och Johan Andersson (S).

De båda pristagarnas ledande roller i Riksdagens Cykelnätverk har spelat en stor roll för att de i år tilldelas Svensk Cyklings politikerpris 2015.

Svensk Cyklings motivering till valet av årets pristagare:

Ska Sverige kunna fortsätta att utvecklas som cykelnation krävs ett initierat och idogt engagemang hos de folkvalda. Som ett led i att stärka kunskapen och intresset för cykelfrågor i riksdagen tog Svensk Cykling för ett par år sedan initiativ till Riksdagens Cykelnätverk, med syfte att vara ett forum för inspiration och diskussion kring cykelfrågor för riksdagsledamöter, som oberoende av partitillhörighet ska ges regelbundna möjligheter att diskutera och inspireras av den senaste forskningen.

De två ledande riksdagsledamöterna i cykelnätverket är Johan Andersson (S) och Lotta Finstorp (M), och de två får i år dela på Svensk Cyklings årliga politikerpris. Inte bara är de viktiga fixstjärnor i Riksdagens Cykelnätverk, de är också goda företrädare för den hoppingivande ambitionen hos allt fler riksdagspartier att föra fram cyklingen som en viktig del av det framtida svenska samhället.

Johan Andersson och Lotta Finstorp har också ett väl dokumenterat engagemang för cykling i sitt ordinarie riksdagsarbete, genom att aktivt verka för att olika slags frågor som främjar ett ökat cyklande i landet förs fram i riksdagsarbetet.

De är därför två mycket värdiga mottagare av Svensk Cyklings årliga politikerpris.

Svensk Cyklings ordförande Klas Elm om valet av årets mottagare av politikerpriset:

– Mycket har hänt som gynnat cyklismen i Sverige på senare år, men minst lika mycket arbete återstår. Ett stort ansvar vilar på våra folkvalda, i såväl riksdagen som på kommunalnivå. Lotta Finstorp som Johan Andersson är två utmärkta exempel på politiker som vill inspirera till en bra diskussion om cykling i riksdagen och som ser vikten av samarbete mellan alla goda krafter inom det politiska livet, säger Klas Elm, ordförande i svensk Cykling.

Lotta Finstorp har en Motion om 2014/15:93 Skatteregler för cyklar

Dessa har tidigare fått Svensk Cyklings politikerpris:

2014: Karolina Skog

2013: Kent Johansson

2012: Per Anckersjö

2011: Karin Svensson Smith

2010: Anneli Hulthén

Källa: svenskcykling.se, cykelsmart.se

De senaste åren har flera nätverk för kvinnliga cyklister skapats runtom i landet. Fenomenet lyfts upp i ett panelsamtal vid Riksidrottsmuseet på internationella kvinnodagen den 8 mars.

Bimbo-Bikers, She Rides och Sub XX är exempel på en typ av grupperingar som de senaste åren har skapats över hela Sverige. Det handlar om cyklistnätverk för kvinnor som på kort tid vuxit både till antal och i storlek. 

På den internationella kvinnodagen den 8 mars hålls ett panelsamtal om nätverken. Bland annat lyfts vilka behov de fyller och hur de används av deltagarna.

Deltar gör bland andra den tvåfaldiga världsmästarinnan i linjelopp, Susanne Ljungskog, som startade nätverket Team Sky Blue 2014.

Inför panelsamtalet håller Riksidrottsmuseets idrottshistoriker Kalle Örsan i en visning med namnet "Lilla Jane... ställ henne där" om kvinnors roll inom idrotten i ett historiskt perspektiv. 

Representanter kommer från:

Bimbo-Bikers: Stockholmsbaserat nätverk som startade 1999 med målsättningen att cyklande kvinnor ska kunna hitta träningskompisar.

Bike Academy: Arrangerar mountainbikekurser och gruppcykling i Stockholmsområdet med målsättningen att få fler kvinnor att cykla tekniskt i skog och mark.

Sub XX: Startade som den första helkvinnliga snabbklungan inför Vätternrundan 2012. Sedan dess har de gjort snabbcyklande kvinnors prestationer synliga i motionslopp. Har startat en cykelklubb, CK Sub XX.

Cyklande tjejer!: Facebookgrupp som startade 2010 och i dag samlar över 5 000 cyklister av alla slag.

Team Sky Blue: Startade 2014 och drivs av tvåfaldiga världsmästarinnan Susanne Ljungskog.

She Rides: Cyklistcommunity som startade 2014 med målet att få fler att upptäcka cykelsporten under mottot "tillsammans är vi starkare".

Moderator
Karin Lindelöf, etnolog och genusforskare

Tid
Kl. 13.00-14.00, 8 mars. Kalle Örsans visning börjar kl. 12.00.

Plats
Riksidrottsmuseet

Kostnad
Kostnadsfritt

Kontakt
Gunilla Stillström, Riksidrottsmuseet.
gunilla.stillstrom@rf.se
070-359 6011

Arrangörer
Riksidrottsmuseet, Nordiska museet och Centrum för genusvetenskap, Uppsala universitet. 

Källa: mynewsdesk.com

På halvdagskonferensen ArkDes Talks: Den 2 september 2014 två veckor innan valet uppmärksammades cykelns plats i gaturummet.

En svensk cykelrörelse

Mark Isitt är journalist och moderator för seminariedagen. Han inleder genom att ge en kort bakgrund om den växande cykelrörelsen i Sverige. Fler och fler använder i första hand cykeln som transportmedel i storstäderna.

Om utställningen Cykel

Veronica Hejdelind är utställningschef på Arkitektur- och designcentrum i Stockholm. Hon berättar utifrån utställningen Cykel, som handlar om cykelns utveckling ur ett designhistoriskt perspektiv, om cykelns betydelse för människan i olika tider.

Den gröna metropolen Hamburg

Susanne Metz är chef för stadsplanering och miljöförvaltning i Hamburg. Hon föreläser om hur Hamburg ska planeras i framtiden. Staden ska tätas och mer ska byggas på en begränsad yta. Framtidsvisionen som lyfts fram är att Hamburg ska vara en stad med gång- och cykeltrafikanter, inga bilar.

Slaget om gaturummet

Dokumentärfilmaren och journalisten Fredrik Gertten berättar om arbetet bakom filmen Bikes vs cars. I filmen granskar han bilindustrin. I städer som São Paolo, Los Angeles och Toronto hotas den växande cykelrörelsen av bilföretag som med stora kapital satsar på att få politiker att utmanövrera cyklingen.

Gertten menar att om politikerna skulle satsa på att göra städerna cykelvänliga skulle de inte längre behöva diskutera miljö- och klimatfrågor. Bilanvändningen skulle minska och cykelanvändning öka och det kommer att leda till att klimatproblemen löser sig själva.

OpenBike i Köpenhamn

Iréne Stewart Claesson är industridesigner och designstrateg på Lots design. Hon föreläser här om sitt bidrag till en internationell designtävling som handlade om att göra Köpenhamn till världens modernaste cykelstad.

Företagets bidrag vann tävlingen och de har varit med och utvecklat Köpenhamns system för lånecyklar.

Super highways: den nya cykelvägen i London

Paul Lavelle är chefsplanerare för cykling i London och ansvarar för transportsystemen i staden. Han berättar om Londons borgmästares beslut att cyklingen i staden ska öka med 400 % till år 2026. Målet ska uppnås genom att man bygger så kallade superhighways för cyklar.

Cykeln och staden i framtiden

Stockholms stad ska satsa en miljard kronor på att bygga ut infrastrukturen för cykeltrafik fram till 2018. Samtal mellan Per Ankersjö (C), stadsmiljöborgarråd i Stockholm, Karolina Skog (MP), kommunalråd för trafikfrågor i Malmö och Linda Kummel, planeringsarkitekt på Spacescape, om hur man från olika håll vill arbeta för att främja cyklingen i storstäderna i framtiden.

Inspelat på Moderna muséet i Stockholm den 2 september 2014. Arrangör: Arkitektur- och designcentrum.

Källa: ur.se

Enligt Trafikutskottet: så bör en nationell cykelstrategi tas fram. Dessutom kan regler behöva ändras för att det ska bli enklare och säkrare att cykla i städer.

Det anser trafikutskottet som föreslår att riksdagen ger dessa två uppmaningar till regeringen i syfte att främja cykling. Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet reserverar sig mot utskottets förslag.

Nationell cykelstrategi

Cykling är ett transportsätt med många fördelar, både ur ett miljö- och klimatperspektiv – men även ur hälsosynpunkt. Cykeln ska också ses som ett eget transportsätt.

Det anser trafikutskottet som också betonar att en viktig utgångspunkt är att skapa en sammanhängande och säker infrastruktur för cyklister. Exempel på det är att gång- och cykelvägar separeras i de fall det är möjligt. Cykelpendling kan också underlättas genom att planera in snabbcykelvägar i tätort.

Cykling ska i högre grad beaktas när man planerar transportsystem – även ur ett nationellt perspektiv.

Utifrån detta anser utskottet att det finns ett behov av en nationell strategi för cykling och vill att riksdagen uppmanar regeringen om att utforma en sådan.

Underlätta för cykling i städer

Dessutom vill utskottet att riksdagen ska uppmana regeringen att se över om trafikregler kan ändras för att underlätta cykling i städer.

Det kan då prövas om cyklister över 15 år ska kunna välja att cykla på körbanan istället för cykelbanan. Enligt utskottet behöver denna flexibilitet finnas bland annat utifrån att cyklister behöver kunna hålla olika hastigheter på cykelbanan.

Förslagen grundar sig i motionsförslag från Socialdemokraterna, Moderaterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Folkpartiet.

Reservationer från SD och V

Sverigedemokraterna reserverar sig mot förslaget om att se över om trafikreglerna för cykling.

De menar att bilar och cyklar bör separeras i största möjliga mån och menar att regeländringar även kan innebära att det byggs mindre infrastruktur som är särskilt anpassad för cykel.

Vänsterpartiet skriver i sin reservation att cykeltrafiken måste få en större betydelse i hela transport- och samhällsplaneringen och pekar på att när man bygger nya vägar, till exempel så kallade två-plus-ett-vägar, försvinner ofta vägrenen där man tidigare kunnat cykla.

I dag justerade riksdagens trafikutskott ett betänkande i samklang med artikeln i GP: Dags prioritera cykel framför bil i städerna enligt Karin Svensson Smith (MP) ordförande riksdagens trafikutskott

Jag tycker att det verkar komma ut ett bra betänkande, men med tanke på vad vänsterpartiet skriver i sin reservation så kunde man kanske ha önskat mer. Men betänkandet publiceras först den 24 februari.

Jag har tidigare skrivit om “Ny cykelstrategi i Danmark, skall få fler danskar att cykla” och “Låt farten avgöra var du cyklar”

Planerad dag för debatt och beslut

Onsdagen den 4 mars. Debatten sänds via webb-tv.

Dokument

• Trafikutskottets betänkande 2014/15:TU5 (publiceras den 24 februari)
• Mer om ärendet

Källa: riksdagen.se

CyCity är ett svenskt forskningsprogram med syfte att öka våra kunskaper om cykelplanering och cyklisters preferenser. Programmets övergripande mål är att bidra till ökad cykling och därigenom också till effektivare transportsystem, hållbar stadsutveckling, ökad folkhälsa samt minskad energianvändning och bättre miljö.

Nedanstående länk redovisar ett urval av rapporter inom CyCity.

1. Att bana väg för cykelbana: Slutsatser och frågeställningar för bra cykelplaneringsprocesser.

Folder som redovisar viktiga frågeställningar för framgångsrik cykelplanering. Materialet är strukturerat utifrån fem steg inom en planeringsprocess, 1. Initiera arbetet, 2. Ta fram underlag, 3. Organisera arbetet, 4. Formulera åtgärder och 5.Genomförande. Läs rapporten om du arbetar med trafikplanering.

26 sidor Författare: J. Berg (redaktör), P. Envall, Michael Koucky, A. Niska.

http://www.cycity.se/docs/CyCity_Att_bana_vag_for_cykelbana_slutlig.pdf

2. BikeRoute: Mobilapp och verktyg för cykelplanering

BikeRoute ger viktig information om hur en ort eller region kan nå sina mål om att t.ex. öka cykeltrafiken. Datorverktyget producerar bl.a. kartor och nyckeltal som ger möjlighet för beslutfattare att identifiera kostnadseffektiva åtgärder för att förbättra för cykeltrafiken. Analysen bygger på verkliga data om cykeltrafik. Städer som ansluter sig till BikeRoute får tillgång till en unik benchmarking-databas med uppgifter från andra städer. Läs mer på hemsidan för BikeRoutes mobilapp om du vill veta hur cyklister själva kan medverka i att undersöka cykelinfrastrukturen i din stad.

http://www.bikeroute.se/se/index.php

Utvecklingsansvarig: P. Envall. Partners: M. Koucky, A. Niska.

3. Svensk cykelplanerings genomforandeproblem och utmaningar

Rapporten belyser kända utmaningar för städer som vill bli betydligt cykelvänligare och/ eller öka andelen cykelresor av alla resor. Läs rapporten om du är intresserad av förändringar i planeringssystemet och planeringskulturen som kan leda till ökad cykling.

7 sidor Författare: P. Envall

http://www.cycity.se/docs/CyCity_PM_om_genomforandeproblem_cykelradet.pdf

4. Trafikslag på undantag

Doktorsavhandling i vetenskapshistoria vid KTH. Avhandlingen ger en ökad förståelse av trafikplaneringens ideologiska karaktär och av hur den fortsätter forma våra praktiker under lång tid framöver. Läs boken för att förstå varför Stockholms cykelinfrastruktur ser ut som den gör.

408 sidor Författare: M. Emanuel

http://www.cycity.se/publikationer-temaA.php#DP1

5. Ökad cykling: Professionella utmaningar och hinder i den lokala transportplaneringen

Studien bygger på fallstudier i fyra kommuner: Linköping, Malmö, Västerås och Örebro. Syftet är att öka kunskapen om varför inte mål om ökad andel cykling uppnås. Data som analyseras utgörs av kommunala policy- och planeringsdokument samt intervjuer.

42 sidor Författare: K. Robertson, Å. Arentun

http://www.cycity.se/docs/DP2_CyCity_slutrapport.pdf

6. Cykelplanering över kommungränser: betydelsen av samverkan

Denna studie beskriver erfarenheter från ett samverkansprojekt i syfte att diskutera cykelfrågor som sträcker sig över kommungränser. I projektet har fem kommuner och fyra regionala parter i Stockholms län deltagit. Läs rapporten om du vill veta mer om behovet av en regional part som stödjer mellankommunala cykelplaneringsprocesser.

47 sidor Redaktör: L. Johnsson

http://www.cycity.se/docs/DP3_Slutrapport_rev.pdf

7. Metoder och dataverktyg för cykelplanering – internationella erfarenheter

Denna rapport belyser dataverktyg inom cykelplanering som används idag samt önskemål på bättre analysverktyg från en internationell grupp av cykelplanerare. Läs rapporten om du vill veta mer om bakgrunden till planeringsverktyget BikeRoute.

93 sidor Författare: M. Koucky, K.Löwing, S. Gorjifar, M. Forsberg, A. Niska, P. Envall.

http://www.cycity.se/docs/CyCity_DP4_rapport_slutlig.pdf

8. Litteraturstudie om cykelparkering

Studien är den kanske största svenska sammanställningen av forskning och handböcker om cykelparkering. Utländska studier visar att investeringar i förbättrade cykelparkeringar kan öka antalet cykelresor med i storleksordningen 8-13 %, beroende på åtgärders omfattning. Läs rapporten om du vill veta vilka kvalitetskrav som behöver ställas på cykelparkering.

27 sidor Författare: P. Envall.

http://www.cycity.se/docs/2011-03-22%20Litteraturstudie%20om%20cykelparkering_Slutlig.pdf

9. CyCitys fältstudier av cykelstaden

Att cykeln tar relativt liten plats jämfört med andra och kompletterande transportmedel är en av dess fördelar. Trots det så redovisas knappast alls denna aspekt i många relevanta beslutsunderlag för trafik- och stadsplanering. Läs rapporten om du vill veta hur många cykeltrafikanter som kan färdas genom en trafiksignal på samma tid som tio bilar, eller om du vill veta under vilka omständigheter fotgängare och cykeltrafikanter färdas mot rött ljus.

15 sidor Författare: T. Nordström, P. Envall

http://www.cycity.se/docs/2012-01-19%20CyCity_Faltstudier_slutversion.pdf

10. Användning av GPS-mottagare för cykelstudier

CyCity vill öka kunskaperna om cyklisters värderingar och ruttval. Denna studie analyserar fyra olika GPS-mottagares användbarhet för att studera cyklisters färdväg och framkomlighet mm. Den mest lovande GPS-utrustningen användes sedan för vidare utveckling av BikeRoute.

18 sidor Författare: P. Envall, K. Jansson.

http://www.cycity.se/docs/2012-03-23_CyCity_anvandning_av_gps-mottagare.pdf

11. Var cyklar Stockholmspendlaren?

En genomgång av 54 Stockholmspendlares cykelvägar visade att en liten del av färdvägen sker på cykelbanor och cykelfält reserverade för cyklister medan hälften av färdvägen var GC-vägar där cyklister och fotgängare blandas. Omkring 40 % av färdvägen var i blandtrafik med bilar.

29 sidor Författare: E. Stigell

http://www.cycity.se/docs/CyCity_DP6A_Slutrapport.pdf

12. Hållbart resande – möjligheter och hinder

Denna rapport presenterar en attitydundersökning där 1 133 personer deltog. Syftet med studien var att undersöka vilka faktorer som påverkar resenärers avsikt att cykla och hur man kan få den ”ovilliga” att börja cyklisten att börja cykla. Resultaten visar att personer befinner sig på olika steg i förändringsprocessen och att påverkansinsatser bör anpassas till vilket steg i processen gruppen befinner sig på. Läs rapporten om du vill veta mer om rätt marknadsföringsargument för ökad cykling.

48 sidor Författare: S. Forward

http://www.cycity.se/docs/CyCity_hallbart_resande_mojligheter_hinder.pdf

13. Varför behöver man beskriva trafiknätets cykelvänlighet?

Det kan vara svårt att sätta fingret på vad som gör att en stad är mer cykelvänlig än andra. En kvalitetsbeskrivning är då en god hjälp. Denna rapport argumenterar för nyttan av en kvalitetsbeskrivning av cykelnätet och hur en sådan kvalitetsredovisning kan genomföras. Läs rapporten om du vill ligga i framkant på bra trafikplanering för cykeltrafik.

9 sidor Författare: P. Envall, M. Koucky

http://www.cycity.se/docs/2013-08-22_BR_cykelkvalitet_slutlig.pdf

14. Mobilapp för mätning av cykelvägars ojämnheter

Studien undersöker möjligheterna att med hjälp av de accelerometrar som finns i smarta telefoner mäta ojämnheter på en cykelväg. En slutsats från projektet är att det finns goda möjligheter att komplettera cykelplaneringsverktyget BikeRoute, som tagits fram inom CyCity, med insamling av data som beskriver jämnhet på cykelvägar. Läs rapporten om du vill veta mer om möjligheten att använda ny teknik för att mäta cykelvägars ytstandard.

52 sidor Författare: A. Niska, L. Sjögren

http://www.cycity.se/docs/DP10_CyCity_slutrapport.pdf

15. Vad är en bra cykelreseplanerare?

För cykeltrafikanten är det kanske extra viktigt att få god information om hur snabbt och lätt (eller svårt) det är att nå en viss plats. Detta särskilt när man vill cykla säkert med barn. Läs rapporten om du vill veta vilka tre viktiga krav på ruttinformation som cykeltrafikanter har och vilken viktig ruttinformation som dagens svenska reseplanerare för cykel ofta saknar. Studien baseras på en enkät gjord i Malmö och torde vara en av de första svenska undersökningarna inom sitt område.

34 sidor Författare: L. Engelson, P. Envall

http://www.cycity.se/docs/DP11_Cykelreseplanerare_slutrapport.pdf

16. Elcyklar och cykelinfrastrukturen

Denna studie har tagits fram eftersom varken svenska eller holländska planeringshandböcker redovisar information om hur kraftigt ökande nya typer av fordon som elcyklar kan och bör påverka trafikplaneringen. Studien drar bl.a. slutsatsen att elcyklar gör året-runt-cykling blir mer attraktiv vilket ökar kraven på cykelvägars vinterunderhåll. Läs rapporten om du vill veta mer om hur elcyklar kräver en förändring i hur väghållare och myndigheter bör planera för cykel.

25 sidor Författare: M. Koucky, H. Ljungblad

http://www.cycity.se/docs/CyCity_DP12_Rapport_final.pdf

17. Lastcyklar och cykelinfrastrukturen

En av fyra tvåbarnsfamiljer i Köpenhamn äger en lastcykel. I den danska huvudstaden löser lastcykeln många av livspusslets resor. Allt fler lastcyklar syns numera också i den svenska storstadstrafiken, även elassisterade sådana. En lastcykel kan väga upp mot 50 kg. Cykelrum utan trösklar eller trappsteg är ett måste, och en bred dörr behövs. Läs rapporten om du vill veta mer om vad som är viktigt och vad väghållare kan göra för att ge barnfamiljer och andra lastcykelanvändare ökad komfort och mobilitet.

18 sidor Författare: S. Gorjifar

http://www.cycity.se/docs/2013-12-16_CyCity_Lastcyklar_och_cykelinfrastrukturen.pdf

Källa: Rapporter från CyCity, cycity.se

Den 1 mars rullar hyrcyklar ut på stan igen. Styr & Ställär ett hyrcykelsystemet i Göteborg och nu går det bra att köpa ditt nya säsongkort. Är du befintlig kund så loggar du in på Mitt konto och är du ny cyklist så klickar du på knappen Hyr cykel.

Nya Styr & Ställ-stationer är planerade bland annat stationer vid Chalmers södra, Masthuggstorget, Värmlandsgatan–Tredje Långgatan och Värmlandsgatan/Masthamnsgatan.

Det pågår även ett arbete med att utvidga de hårdast belastade stationerna, för att så långt som möjligt undvika att våra cyklister ska behöva trampa runt och leta efter en ledig ställplats.

En tydlig trend från förra året är att antalet cykelresor med Styr & Ställ ökar snabbare än antalet användare, vilket betyder att de som lånar en cykel gör det allt oftare.

Ett säsongskort kostar endast 75 kr och säsongen är ända till 31 december!

Ett 3-dagarskort kostar 10 kr och går att använda omedelbart och kan köpas vid en stationsterminal med ett bank- eller kreditkort.

Vill du låna en cykel längre än en halvtimme letar du upp en station, ställer tillbaka cykeln och efter två minuter så kan en ny cykel hämtas ut.
Om du däremot inte gör detta kostar den andra halvtimmen 10 kronor, den tredje kostar 20 kronor och därefter kostar det 40 kronor per halvtimme.
Skälet till att 30-minutersregeln finns är för att så många som möjligt ska kunna använda cyklarna och det är därför cykelstationerna är utplacerade med högst 300 meters avstånd. Karta över stationer.

Stationerna är placerade i närheten av hållplatser, större promenadstråk, torg och andra knutpunkter, vilket underlättar och uppmuntrar till cykeltransporter som ett miljövänligt alternativ till övriga transportmedel.

Styr & Ställ är tillgängligt sju dagar i veckan, 24 timmar om dygnet och ger möjlighet att uppleva staden och många aktiviteter.

Det finns en gratisapp AllBikesnow till din mobil. Där visas stationer, antal cyklar och lediga platser i realtid. http://www.allbikesnow.com/

Styr & Ställ startade i augusti 2010 och sköts av företaget JCDecaux. Cirka 1 000 cyklar ingår i hyrcykelsystemet i Göteborg. Hyrcykelsystemet Styr & Ställ i Göteborg har nått över det digra och magiska antalet 1 000 000 uthyrningar.

Källa: “Styr och ställ”, JCDecaux, forlivochrorelse.se

Cykeln är en fantastisk uppfinning med kraft att förändra världen. Aktivister och politiker runt om i världen försöker bryta sig fria från bilberoende, men samtidigt har det aldrig sålts fler bilar i världen än idag.

Fredrik Gerttens nya film Bikes vs Cars skildrar en global kris vi alla innerst inne vet att vi måste tala om: Klimatet, jordens resurser, städer där all yta är slukad av bilar, ett ständigt växande, smutsigt, bullrande trafikkaos.

De mäktiga intressen som tjänat på privatbilismens framväxt investerar miljarder varje år på lobby och reklam för att skydda sina affärer. I filmen möter vi aktivister och tänkare som kämpar för bättre städer. Som vägrar sluta cykla trots att allt fler dödas i trafiken.

Filmen utspelas i Los Angeles, Toronto, Sao Paulo, Bogota, Berlin och Köpenhamn.

Fredrik Gerttens nya dokumentärfilm BIKES vs CARS kommer att ha Sverigepremiär den 6 mars över hela landet, tack vare Folkets Bio.   

Premiärvisningar på biograferna

STOCKHOLM 

Slowroll med Stockholmskretsen till smygpremiären på Tempo dokumentärfilmfestival 2 mars på biograf Skandia. Premiär på Zita och Victoria 6 mars.

ÖSTERSUND 

Förhandsvisning med Doc Lounge på Jazzköket 2 mars och därefter premiär 6 mars på Regina.

MALMÖ 

Förhandsvisning på Babel 3 mars, därefter premiär på Panora 6 mars efter slowroll med regissören Fredrik Gertten och Malmökretsen.

LUND 

Förhandsvisning med Doc Lounge på Mejeriet 3 mars.Premiärvisning på Folkets Bio i Lund 6 mars.

GÖTEBORG 

Förhandsvisning på Archileaks med regissören och politikerpanel 4 mars. Slowroll och paneldebatt med Göteborgskretsen på Hagabion 6 mars. Visas även på Angereds bio på premiärdagen 6 mars.

Filmen visas på Folkets bio i Västerås, Luleå, Växjö, Jönköping, Tollered, Visby och andra platser i Sverige. Hitta närmaste biograf, kommande visning och senaste information om Bikes vs Cars och cykla till premiären.

Jag hör ofta att det är viktigt att börja räkna med cykeln som ett eget trafikslag. Men vad händer med cykling i riksdagen.

Den 4 mars var det en debatt om utskottets förslag som handlar om cykelfrågor. Den 5 mars skall Votering ske kl. 16.00.

Cykelfrågor

Utskottets förslag om beslut är:

Nationell cykelstrategi och nya trafikregler för att främja cyklandet (TU5)

Trafikutskottet har behandlat motioner från allmänna motionstiden 2014 som handlar om cykelfrågor. I samband med det föreslår utskottet att riksdagen ger två uppmaningar till regeringen i syfte att främja cykling:

• En nationell cykelstrategi bör tas fram.
• Regler kan behöva ändras för att det ska bli enklare och säkrare att cykla i städer.

Enligt utskottet ska cykeln ses som ett eget transportsätt. Det är ett transportsätt med många fördelar, både ur ett miljö- och klimatperspektiv – men även ur hälsosynpunkt. Därför ska cykling i högre grad beaktas när man planerar transportsystem – även ur ett nationellt perspektiv.

En viktig utgångspunkt är att skapa en sammanhängande och säker infrastruktur för cyklister. Exempel på det är att gång- och cykelvägar separeras i de fall det är möjligt. Cykelpendling kan också underlättas genom att planera in snabbcykelvägar i tätort. Man bör också se över trafikregler när det gäller att pröva om cyklister över 15 år ska kunna välja att cykla på körbanan istället för cykelbanan.

Utskottet säger nej till övriga motioner.

Utskottets förslag till beslut:

Tillkännagivande om att ta fram nationell cykelstrategi. Tillkännagivande om att se över möjligheten för cyklister över 15 år att använda körbana trots att det finns cykelbana. Delvis bifall till motionsyrkanden om detta. Avslag på övriga motioner.

Trafikutskottets hela betänkandet 2014/15:TU5 Cykelfrågor

Torsdagen den 5 mars var det en votering i vilken riksdagen uppmanade regeringen att ta fram en nationell strategi för att främja cyklandet. Dessutom bör trafikreglerna för cykling ses över så att det blir enklare och lättare att cykla i städer. Och riksdagen röstade ja.

Jag hoppas att regeringen tar fram en bra cykelstrategi. Jämföra oss med Danmark, där kom transportministern Magnus Heunicke med en cykelstrategi föra året. Efter det tog transportministern och cyklade ner till Paris med Team Rynkeby, för att samla in pengar till barncancerfonden.

Anna Johansson behöver inte cykla till Paris, men hon borde kunna komma med en bra cykelstrategi. Och hon får inte glömma att det måste finnas en bra budget också.

Jag hör ofta att man säger att Sverige är 20 år efter Danmark och Holland i cykelinfrastruktur. Kan vi komma ikapp Danmark och Hollands cykelinfrastruktur, när vi har lägre investeringar i cykelinfrastrukturen än vad de har nu?

För att cykelstrategin skall bli bra krävs också att en debatten rullar igång så att de svenska cyklisterna kan påverka vad cykelstrategin skall innehålla.

16 av Europas länder har en cykelstrategi, nu skall även Sverige ta fram en nationell cykelstrategi och hamna på listan: ECF - National cycling strategies in one look

Så här röstades det i voteringen:

1. Infrastruktur och förutsättningar för cykling

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att regeringen bör ta fram en nationell cykelstrategi som beaktar vad utskottet anför om bl.a. en sammanhängande cykelinfrastruktur och att cykeln bör betraktas som ett eget transportsätt.

Visa ledamöternas röster

2. Trafikregler för cykling

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att regeringen bör återkomma till riksdagen med en redogörelse för regeländringar för att främja cykeltrafik i städer och inom ramen för detta pröva möjligheten till regeländringar för att göra det möjligt för cyklister över 15 år att använda körbana även i de fall där cykelbana finns.

Visa ledamöternas röster

Nationell cykelstrategi och nya trafikregler för att främja cyklandet (TU5)

Trafikutskottet har behandlat motioner från allmänna motionstiden 2014 som handlar om cykelfrågor. I samband med det föreslår utskottet att riksdagen ger två uppmaningar till regeringen i syfte att främja cykling:

• En nationell cykelstrategi bör tas fram.
• Regler kan behöva ändras för att det ska bli enklare och säkrare att cykla i städer.

Enligt utskottet ska cykeln ses som ett eget transportsätt. Det är ett transportsätt med många fördelar, både ur ett miljö- och klimatperspektiv – men även ur hälsosynpunkt. Därför ska cykling i högre grad beaktas när man planerar transportsystem – även ur ett nationellt perspektiv.

En viktig utgångspunkt är att skapa en sammanhängande och säker infrastruktur för cyklister. Exempel på det är att gång- och cykelvägar separeras i de fall det är möjligt. Cykelpendling kan också underlättas genom att planera in snabbcykelvägar i tätort. Man bör också se över trafikregler när det gäller att pröva om cyklister över 15 år ska kunna välja att cykla på körbanan istället för cykelbanan.

Utskottet säger nej till övriga motioner.

Utskottets förslag till beslut:

Tillkännagivande om att ta fram nationell cykelstrategi. Tillkännagivande om att se över möjligheten för cyklister över 15 år att använda körbana trots att det finns cykelbana. Delvis bifall till motionsyrkanden om detta. Avslag på övriga motioner.

Trafikutskottets hela betänkandet 2014/15:TU5 Cykelfrågor

Trafikutskottets hela betänkande 2014/15:TU5 (pdf, 269 kbyte, nytt fönster)

Källa:riksdagen.se

Fredrik Gerttens nya film "Bikes vs Cars" skildrar en global kris som vi alla innerst inne vet att vi måste tala om: Klimatet, jordens resurser, städer där all yta är slukad av bilar, ett ständigt växande, smutsigt, bullrande trafikkaos.

Här har jag samlat hur Fredrik Gerttens och hans nya film "Bikes vs Cars" har tagits emot i svensk massmedia.

Regissören om hyllade filmen mot bilism

Dokumentärfilmaren Fredrik Gertten har gjort hyllade filmen ”Bikes vs Cars. Där skildrar han en växande cykelrörelse i en värld med massbilism. 6 mars

Gomorron Sverige - Kampen mellan bilar och cyklar

Cykelboomen växer sig allt starkare, samtidigt säljs fler bilar än någonsin. Fredrik Gertten beskriver kampen mellan bilar och cyklar i ny dokumentär. 3 mars

TV4 Nyheterna - Cykelns kamp mot bilen

Att cykla har blivit mer och mer populärt men det är bilarna som ökar mest och aldrig tidigare har det sålts fler bilar i världen än nu. I dokumentärfilmen Bikes vs Cars skildras storstäder som snart kollapsar under biltrycket. 2 mars

Fredrik Gerttens film Bikes vs Cars på Kulturnyheterna

Dokumentärfilmaren Fredrik Gertten väckte stor uppmärksamhet med sin film Bananas. Den handlade om bananarbetare i Nicaragua som blev sjuka av bekämpningsmedel och tog strid mot fruktjätten Dole. I sin nya film skildrar han cyklistens kamp mot massbilismen. Bikes vs Cars heter filmen. 2 mars

Aktuellt - Sao Paulo satsar på cykeln

Allt fler cyklar i Sao Paulo! En del av en global trend, säger Fredrik Gertten. 4 februari

P1-morgon - Bilism mot cyklism

Biopremiär för en ny dokumentärfilm Bikes vs Cars, av filmaren Fredrik Gertten, om utrymmet i städerna, om hur stadsplanering styr våra liv och om hur det kommer sig att just bilism blivit svaret på frågan om hur vi ska ta oss fram i storstäderna. Hör filmskaparen Fredrik Gertten om ifall det verkligen pågår en kamp mellan bilar och cyklar idag. 3 mars

P4 Kristianstad - Cyklar mot bilar i Gerttens nya film

Dokumentärfestivalen Tempo öppnades i Stockholm med världspremiären på Fredrik Gerttens nya film "Bikes vs cars". En film om två konkurrerande sätt att färdas i städer från Los Angeles motorvägsinferno till Köpenhamns cykelparadis. 3 mars

P4 Stockholm - P4Extra

Dokumentärfilmaren Fredrik Gerttens film om villkoren för bananarbetare i Nicaragua blev en väckarklocka för omvärlden. Den nya fajten går mellan cyklar och bilar. Vilken sida han tar och framförallt hur han gör det får du höra i P4 Extra. 3 mars

Digitala Tidningar

Resumé - ”Bilreklam visar hur ojämn kampen om utrymme är” 4 mars

Aftonbladet - ”Bilindustrin har kidnappat stan”

Landets Fria - Bikes vs cars visar slaget om staden 3 mars

ETC - "Bilberoendet är en samhällssjukdom" 3 mars

Sydsvenskan - Bilist mot cyklist i Fredrik Gerttens nya dokumentärfilm ”Bikes vs Cars”

När cykeln intar staden | Bilar | Effekt   3 mars

Fredrik Gertten - "Revolutionärt redskap"  28 februari

HD - Gertten tänder hoppet med cyklar 27 februari  

Taltidning

Skånes Taltidning - Fredrik Gertten Månadens ansikten i mars

32 Fredrik Gertten dokumentärfilmare 25 februari

Ledarsidor som utgår från Bikes vs Cars

Hanne Kjöller: Varför bilister borde älska cyklister 8 mars

Uppsalanyheter.se - Bikes vs Cars - "bilen fortfarande i topp i trafikplaneringen" 7 mars

di.se - debatt: så kan vi underlätta för cyklandet 7 mars

nyheter24.se - Mp Stockholms Stad: "När vi väljer bort bilen får vi plats med annat"  6 mars

unt.se - rapport från cykelstyret 6 mars

ETC Örebro - Cyklister ska få större utrymme 6 mars

di.se - Ledare: Michael Wolf borde börja cykla 5 mars

Expressen.se - cykellobbyn bör prata pengar inte miljö 3 mars

SvD Kultur - Världens cyklister tvingas bli aktivister2 mars

Sidor som utgår från Bikes vs Cars

svenssonsmith.se - Så kan vi underlätta för cyklandet 7 mars

Gröna Bilister - Gilla bilar. Gilla livet mer. Bikes vs Cars. 7 mars

vegoeco.se - Ojämn kamp - Bikes vs Cars 7 mars

christerljungberg.se - Därför är det ändå relevant att tala om Bikes vs Cars 7 mars

min vision - Det där "kriget" mot bilar 7 mars

bicycling.se - Så blir du en aggressiv cyklist 6 mars

ecoprofile - Bikes vs Cars med diskussion i Göteborg 5 mars

Filmrecensioner

Hedersomnämnande Tempo Documentary Award 2015 - Bikes vs. Cars

dn.se - bikes vs cars  Betyg 3 av 5

GP - bikes vs cars Betyg 3 av 5

hd.se - cyklister i motvindi bikes vs cars Betyg 4 av 5

Kommunalarbetaren - Bikes vs Cars Betyg 4 av 5

svt.se - bikes vs cars Betyg 4 av 5

nojesguiden - Bikes vs Cars 

SR P4 - Bikes vs Cars - ljummet slag för cykeln Betyg 3 av 5

SvD kultur - Från banankrig till cykeluppror Betyg 3 av 6

sydsvenskan.se - cyklister i motvindi bikes vs cars  Betyg 4 av 5

Upsala Nya Tidning - Rapport från cykelstyret Betyg 3 av 5

Nerikes Allehanda - Bikes vs. cars Betyg 3 av 5

Bikes Vs Cars (2015) | Kritiker.se

När cyklingen I Sverige har stark medvind passar en rad intresseorganisationer på och bildar en allians. Bakom den färska intresseorganisationen Nya svensk cykling står Cykelbranschen, Cykelfrämjandet, Svenska cykelförbundet, Vätternrundan, Naturskyddsföreningen och LOK-gruppen (Kattegattleden, Sydostleden, Sjuhäradsrundan och Ölandsleden).

Riksdagen antog den 4 mars en nationell cykelstrategi för att främja öka cykling med fokus på infrastruktur.

Lars Strömgren, ordförande

Men utvecklingen går ändå för långsamt, anser Lars Strömgren, ordförande i Nya svensk cykling, som vill lyfta behovet av sammanhållande vägnät för cykel, bättre möjlighet att kombinera cykel med kollektivtrafik samt utökade möjligheter för arbetsgivare att göra avdrag för personalcyklar och låta anställda använda friskvårdsbidrag till cykelinköp.

Klas Elm, VD

Förhoppningen är att fler politiker, både på riksplanet och i Sveriges kommuner och regioner i ännu högre utsträckning förstår värdet av ökad cykling – för miljö, folkhälsa och städernas framkomlighet. Det är en global trend att satsa på cykling, över hela världen är cykeln på framfart, men hänger Sverige med? säger Klas Elm, VD för Nya Svensk Cykling.

Cykelpolitiskt manifest

Nya Svensk Cyklings politiska krav under parollen ”Gör Sverige till cykelnation”:

• Bygg bättre, mer och säkrare cykelinfrastruktur.
• Satsa mer resurser på drift och underhåll av befintlig cykelinfrastruktur.
• Prioritera cykeln högre i hur markytan i våra städer används.
• Sänk bashastigheten för motorfordon i svenska städer.
• Skapa enklare regler för markåtkomst av cykelleder.
• Ökad åtkomst för cyklister till allmänna vägar för motion och tävling.
• Utökade resurser till cykelplanering på alla politiska nivåer.
• Det krävs fler beslut inom trafikregleringen som gynnar cyklisters framkomlighet – som tillåten högersväng vid rött ljus och cykling mot enkelriktat.
• Att ta med cykel i kollektivtrafiken måste bli enklare, och parkeringsmöjligheter vid tåg- och busshållplatser måste förbättras.
• Utökade möjligheter för arbetsgivare att göra avdrag för personalcyklar samt för anställda att använda sitt friskvårdsbidrag till cykelinköp.
• En översyn av trafikförsäkringar.

Nya Svensk Cykling inleder med ett besök i riksdagen för att prata.

Joakim Stenberg,  Eva-Lena Frick, Klas Elm, Sven Hunhammar, Jan-Åke "Hugo" Claesson, Lars Strömgren

Styrelsen i Nya Svensk Cykling

Lars Strömgren, Cykelfrämjandet, Ordförande i Nya Svensk Cykling

Klas Elm, VD i Nya Svensk Cykling

Lena Alfvén, Svenska Cykelförbundet

Eva-Lena Frick, Vätternrundan

Sven Hunhammar, Naturskyddsföreningen

Jan-Åke "Hugo" Claesson, Turistcykellederna

Joakim Stenberg, Cykelbranschen

För mer information, kontakta Nya Svensk Cykling:
Lars Strömgren, ordförande, 0736- 55 45 82
Klas Elm, VD, 0704 – 58 01 08

Hemsida: Svensk Cykling

Twitter: @svenskcycling

Källa: TT, svenskcykling.se

Cykelbanorna sopas redan rena från flis och grus. Huvudstråken har varit sopade och saltade under hela vintern, men nu ska även de mindre cykelbanorna bli rena. Och det är tidigare än vanligt.

Trafikkontorets entreprenörer sopar för fullt med de mindre maskinerna. De måste fortfarande ha beredskap för att det kan komma snö eller bli halt, så de stora traktorerna har inte bytt från plog till sopmaskin än.

I slutet av april ska gruset vara borta enligt trafikkontorets avtal med entreprenörerna, men i år blir det alltså tidigare.

Göteborgs stad har ca 480 kilometer cykelbana och ca 980 kilometer gångbanor.

Källa: goteborg.se - Trafikkontoret

Spin of Hope är Sveriges största spinningevent och dess syfte är att samla in pengar till Barncancerfonden under en 12 timmar spinning-stafett.

Spin of Hope 2015 kommer att genomföras lördagen 28 mars.
Samtliga lag startar kl. 07.00 och slutar kl. 19.00.

Ett lag ska hålla igång en spinningcykel under 12 timmar. Hur man fördelar spinnandet är valfritt så ett lag behöver någonstans mellan 1-12 deltagare.

Lagen kan komma från företag, föreningar eller kompisgäng och ett mål är att samla in minst 4 miljoner kronor till Barncancerfonden som i sin tur kommer att se till att pengarna kommer de drabbade barnen och deras familjer tillgodo genom Barncancerföreningarna.

Många av de medverkande anläggningarna erbjuder också Drop in-platser. Då anmäler man sig och betalar direkt på anläggningen.

Att medverka i Spin of Hope kostar 1 500 kronor per lag (alt. 3 000 kronor för guldcykeln) och anmälan sker under respektive anläggning. Många av de medverkande anläggningarna erbjuder också Drop in-platser och kostnaden per timme är 125 kronor. Anmälan och betalning av dessa Drop-In platser sker direkt på anläggningen.

Bokning av cykel och anmälan för anläggningar görs på http://www.barncancerfonden.se/spin-of-hope

Fakta Spin of Hope:

• Spin of Hope arrangeras av Barncancerfonden varje vår för att samla in pengar till barncancerforskning.
• Eventet går ut på att hålla en spinningcykel igång under tolv timmar. Lag på 1-12 personer betalar för att boka sin cykel.
• De gymanläggningar som deltar i Spin of Hope gör också kringaktiviteter och egna insamlingar.
• Premiäråret 2009 deltog 3000 personer på 25 olika anläggningar. Eventet drog in 550 000 kronor.
• Mest framgångsrikt hittills är Spin of Hope 2014, då deltog 20 000 personer och 127 anläggningar. 3,7 miljoner kronor samlades in.

Länkar:

http://www.barncancerfonden.se/spin-of-hope/

https://sv-se.facebook.com/spinofhope

Nu lanseras Bike Data Project, ett projekt som bygger vidare på rörelsen kring dokumentärfilmen Bikes vs. Cars som hade premiär för 2 veckor sedan.

Projektets syfte är att samla in så mycket data som möjligt från cyklister över hela världen som använder olika appar för att logga sina cykelturer. Datan ger alltså en bild av hur cyklisterna rör sig geografiskt. Intresserade trafikplanerare kan sen dra nytta av de mönster datan visar i sitt arbete för en infrastruktur som är bättre anpassat för cyklisternas resvanor.

Att logga dina turer var redan möjligt via Bikes vs Cars-appen som lanserades i samband med filmen.

Men via Bike Data Projects hemsida kan du nu även donera din cykeldata från de andra populära appar Strava, Runkeeper och Moves.

Kopplingen görs en gång och sedan synkas din cykeldata automatiskt till The Bike Data Project. Ambitionen är att bygga ut listan med kompatibla appar ytterligare.

Källa: bikedataproject.org, cykelframjandet.se

“Cykelprogram för en nära storstad 2015-2025” antogs när Trafiknämnden hade sammanträde den 26 mars.

Jag rekommenderar alla som är intresserade av att Göteborg ska bli en bra cykelstad att läsa “Cykelprogram för en nära storstad 2015-2025”.

Cykelprogrammet ska fungera som underlag för planering av budget och verksamheter som bidrar till att utveckla cykelstaden
Göteborg fram till 2025.

Utifrån cykelprogrammet ska mer detaljerade riktlinjer och årliga handlingsplaner tas fram.

Trafikplaneringen och genomförandet av åtgärder som direkt
eller indirekt har en koppling till cykel ska följa intentionerna
och målen i cykelprogrammet.

För att det ska ske, måste kunskapen om cykling och cykelprogrammets intentioner höjas bland alla relevanta aktörer, och samverkan i planeringens alla skeden stärkas.

Kvalitetssäkring och uppföljning är viktiga för att säkra att alla delar av verksamheten bidrar till att nå målet med ökad cykling.

Cykelprogrammets vision och mål är:

Visionen är att Göteborg upplevs som en attraktiv cykelstad. Cykeln är ett konkurrenskraftigt färdmedel – det är snabbt, enkelt och säkert att cykla till målpunkter nära och långt bort.

• Målet är att år 2025 tycker tre av fyra göteborgare att Göteborg är en cykelvänlig stad.
• I takt med att allt fler upplever Göteborg som en attraktiv cykelstad kommer fler och fler att välja cykel för sina resor.
• Målet är att antalet cykelresor år 2025 är tre gånger så många som år 2011.
• I enlighet med trafikstrategin ska mängden cykelresor fortsätta att öka.
  

Det är ett tufft men inte orealistiskt mål – framgångsrika cykelstäder i Europa visar att det, med rätt satsningar och långsiktighet, går att uppnå höga cykelandelar.

När Göteborg och regionen växer kommer det totala antalet resor enligt beräkningarna att öka med cirka 27 procent.

Enligt en resvaneundersökning från 2011, genomförs cirka 73 000 cykelresor per dygn i Göteborg. Det motsvarar cirka 6 procent av alla resor under en dag. Cykelprogrammets mål, med ett tredubblat antal cykelresor, innebär 219 000 cykelresor per dygn år 2025, vilket uppskattningsvis motsvarar 12 procent av alla resor.

Målet från 2025 till 2035 är att ytterligare öka cyklingen. Inriktningen för det arbetet ska beskrivas i nästkommande cykelprogram.

Samtidigt som antalet cykelresor tredubblas ska, enligt Göteborgs Stads trafiksäkerhetsprogram, antalet skadade cyklister minska.

För att nå visionen om en attraktiv cykelstad måste cykelinfrastrukturen bli mer sammanhängande och vara väl utformad.

• Sammanhängande innebär att cykelvägnätet inte har några obegripliga avbrott och att det går att cykla till alla målpunkter.
• Väl utformad innebär att cykelvägnät och parkering får tillräckligt utrymme och en utformning som motsvarar cyklistens behov av framkomlighet, komfort, trygghet och säkerhet.

Planering och dimensionering ska ta höjd för minst en tredubbling av antalet cyklister. I centrala staden är bedömningen att ökningen kan bli ännu större.

Vilka områden och stråk som ska förbättras väljs utifrån var åtgärderna ger störst nytta. Prioriteringarna görs utifrån mängden cyklister som berörs och möjligheten att realisera
potentialen att fler ska börja cykla. Riktlinjerna är därför att börja i centrala områden.

Visionen och målen ska uppnås konkretiseras i fyra åtgärdsområden:

• infrastruktur
• drift och underhåll
• stöd och tjänster
• kommunikation

Cykelprogrammet beskriver också principer och prioriteringar för genomförandet och poängterar vikten av samverkan med många olika aktörer. För att säkra att rätt saker görs på rätt sätt ska uppföljningar göras.

I cykelprogrammet presenteras en grov bedömning av kostnaderna under 2015-2025 för att:

1. Bygga ut och uppgradera pendlingscykelnätet och det övergripande cykelvägnätet i centrum och mellanstaden, i enlighet med funktionskraven.
2. Förbättra drift och underhåll enligt den föreslagna standarden
3. Kommunicera för att förstärka bilden som cykelstad och förstärka värdet av övriga cykelåtgärder.
4. Utveckla stöd och tjänster som underlättar cykling.

KOSTNADSBEDÖMNING I CYKELPROGRAMMET 2015–2025

Infrastruktur

Att bygga ut och uppgradera cykelvägnätet i enlighet med funktionskraven kommer att kräva betydande resurser. Det gäller framför allt pendlingscykelnätet, där dagens standard till stora delar skiljer sig från den önskade kvaliteten, samt cykelvägnätet i centrala staden. De viktigaste åtgärderna är att bredda dagens cykelbanor, att skapa separering mellan gående och cyklister samt att förbättra framkomligheten i korsningar.

En mycket grov bedömning har gjorts för att ge en uppfattning om kostnaderna för att utveckla cykelinfrastrukturen fram till år 2025. Kostnaderna för cykelvägnätet innefattar uppgradering och nybyggnad av det övergripande cykelvägnätet i centrala staden samt av pendlingscykelnätet.

Uppskattad kostnad: 2250 Mnkr

Utöver de rena investeringskostnaderna krävs även extra resurser för trafikförslag, utredning och pilotstudier samt ytterligare personella resurser.

Uppskattad kostnad: 5 miljoner kronor årligen.

Summa för Infrastruktur: 2300 Mnkr

DRIFT OCH UNDERHÅLL

Förstärkt vinterväghållning på pendlingscykelnätet

För att öka antalet cykelbanor med förstärkt vinterväghållning till att omfatta hela pendlings cykelnätet krävs ytterligare cirka 1 miljon kronor för vinterväghållning utöver dagens kostnad på cirka 9 miljoner kronor per år.

Uppskattad kostnad: 10 miljoner kronor årligen.

Bättre beläggning på cykelvägnätet

6 miljoner kronor årligen behövs för beläggningsunderhåll. För att ta igen det eftersatta beläggningsunderhållet behövs ytterligare 5 miljoner kronor per år.

Uppskattad kostnad: 11 miljoner kronor årligen.

Öka sandupptagningen från 1 gång till 3 gånger på hela cykelvägnätet

Uppskattad kostnad: 3 miljoner kronor årligen.

Extra sopning av hela cykelvägnätet

Uppskattad kostnad: 0,5 miljoner kronor per tillfälle.

Kvalitetshöjning av vägmarkeringar på cykelvägnätet

Uppskattad kostnad: 0,5 miljoner kronor årligen.

Förbättring av belysning på pendlingscykelnätet

Uppskattad kostnad: 100 miljoner kronor totalt.

Summa för drift och underhåll: 124 Mnkr

STÖD OCH TJÄNSTER

Kostnaderna för stöd och tjänster innefattar både utveckling och investeringar i nya tjänster samt förvaltning av dessa. Exempel på stöd och tjänster är cykelpumpar, utveckling av mobilapplikationer, cykelreseplanerare samt system för felanmälan och återkoppling.

Uppskattad kostnad: 3–6 miljoner kronor årligen.

Summa för stöd och tjänster: 30-60 Mnkr

KOMMUNIKATION

Att kommunicera hand i hand med övrig verksamhet vad avser utveckling av infrastruktur och ny teknik samt stöd och tjänster, och att ytterligare etablera Göteborg som cykelstad, kräver en förstärkning av befintliga ekonomiska och personella resurser.
Uppskattningen är att budgeten behöver växa med 20 procent årligen under en femårsperiod. Från dagens 2,5 miljoner kronor skulle det betyda en budget på drygt 6 miljoner kronor fem år senare.

Uppskattad kostnad: 4–7 miljoner kronor årligen.

Summa för kommunikation: 40-70 Mnkr

Summa Totalt: 2494-2554 Mnkr på 10 år.

Källa: § 48.2 Bilaga 1 Cykelprogram for en nara storstad.pdf , § 48.1 Tjansteutlatande Cykelprogram.pdf  , § 48.3 Bilaga 2 Sammanstallning synpunkter.pdf

Cyklister runt om i hela Brasilien har genomfört en demonstration för plats och respekt i trafiken.

Minst 6 000 cyklister cyklade kvällen den 27 mars genom centrala Sao Paulo. Det är den största cykelprotesten någonsin i staden.

I huvudstaden São Paulo cyklade flera tusen människor till stöd för att nätet av cykelbanor i staden ska byggas ut, den största cykelprotesten i landets historia.

Anledningen var att en lokal domare stoppat det pågående bygget av cykelbanor, ett projekt som initierats av Sao Paulos borgmästare men som fått mycket kritik. Belackarna hävdar att de rödmålade cykelfilerna är trafikfarliga och stör bilarna.

Man cyklade runt med en plakat där det stod "bättre rödfärgade cykelbanor än rött blod på gatan", en hänvisning hur många cyklister som varje år blir allvarligt skadade i den brasilianska trafiken.

Ungefär samtidigt som cykelprotesten avslutades kom nyheten att en högre domstol överprövat fallet och beslutat att bygget av cykelbanorna kan fortsätta som planerat. Ett besked som fick jublet att stiga i Sao Paulo natten.

Bicicletaço from Página da Rachel on Vimeo.

bicicletada #vaiterciclovia - março, 2015 from Thiago Benicchio on Vimeo.

Källa: sverigesradio.se, #vaiterciclovia